EPISOD TVÅ, VD-DUELLEN, 12 MAJ, 2020
Ekotoxikologen och affärsjuristen överens:
covid-19-krisen gagnar en hållbar utveckling
Magnus Hedenmark, VD på re:profit och Christina Blomkvist, VD på GreenCounsel, är båda luttrade hållbarhetsproffs. Möt ekotoxikologen och affärsjuristen som brinner för vår gemensamma framtid.
Hej Magnus och Christina, ni är båda entreprenörer inom hållbarhet men inom skilda områden - cirkulär ekonomi respektive hållbar affärsjuridik - berätta om era företag och vilka tjänster ni erbjuder!
Magnus: Vi erbjuder ett antal specifika tjänster som vi ser som särskilt viktiga för att bli framgångsrik inom hållbarhet och cirkulär ekonomi. Vi erbjuder rådgivning och utbildning inom material- och kemifrågor, men tar det ett steg längre med pedagogisk kommunikation eftersom det behövs för att verkligen komma i mål.
Christina: GreenCounsel tillhandahåller en plattform för kvalificerad juridik online där juristen får ägna sig åt det som juristen är allra bäst på och tekniken hanterar resten. För kunden innebär det större access to justice med effektivare juridisk rådgivning och för juristen ett mer omväxlande och fritt arbete.
re:profit och GreenCounsel är döpta i hållbarhetens namn, berätta om bakgrunden till era företagsnamn!
Magnus: Vårt motto har alltid varit att ”hållbar lönsamhet och lönsam hållbarhet”. I och med att den cirkulära ekonomin rullades ut , så har nästa alla slogans hetat ”re-think”, ”re-make”, ”re-design” osv, så kändes det logiskt att vi döpte oss till re:profit. Vi vill att namnet ska väcka tanken på nya möjligheter i den nya ekonomin.
Christina: Genom att bara finnas online minskar vi behovet av att resa och att ha ett fysiskt kontor och bidrar därigenom till mindre miljöpåverkan. Vi vill också skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv där jurister ska kunna jobba när och var man vill och bara fokusera på det som en livs levande jurist och inte en dator gör bäst. För kunden handlar det om att få tillgång till juridisk rådgivning som man kanske annars inte hade haft möjlighet att få - ett hållbart rättssamhälle.
Varför har ni valt att ägna er åt hållbarhet, vad är det som fått er att brinna för just denna inriktning?
Magnus: Det är faktiskt i grunden en insikt sedan barnsben om att den linjära ekonomin inte kan fungera i längden. Sedan är jag väldigt förtjust i att tänka utanför boxen och fascinerad av affärsmässiga lösningar som innebär win-win för planeten o plånboken.
Christina: Hållbarhet är inte bara en inriktning, det är en nödvändighet i vår tid. Vi måste alla bidra på de sätt vi kan för att kunna lämna över ett lite bättre samhälle till nästa generation. Som jurist brinner jag också för att juristyrket ska fortsätta att vara attraktivt och då tror jag att det är viktigt att skapa ett hållbart arbetsliv där människa och teknik samverkar på bästa sätt och där jurister kan välja andra sätt att göra karriär på än via de traditionella advokatbyråerna.
Vilka är de stora frågorna och de största utmaningarna just nu inom cirkulär ekonomi respektive hållbar affärsjuridik?
Magnus: Jag ser dels att företagen sitter fast i ett nav av kunder, leverantörer, skattesystem och regelverk som bygger på den gamla linjära ekonomin. Företagen ser behovet av att ställa om, men hittar ingen bra plattform att luta sig mot: Lagstiftningen blir allt tuffare, men kostar ännu mer i byråkrati och brist på samordning. Certifieringarna, som ska fylla luckorna där regelverken inte lyckas, ökar också i omfattning och byråkrati. Miljöorganisationerna har svårt att hitta sin roll i omställningen. Det krävs att företagen nu hittar sin egen strategi istället för att försöka följa alla intressenter. Gärna genom att samarbeta i gröna kluster.
Christina: Dels säkerställa att vårt rättssamhälle kan upprätthållas i en alltmer osäker framtid – att vi understödjer ett öppet samhälle med demokratiska värderingar i allt vad vi gör. Rättssamhället är under attack i stora delar av världen och demokrati är inte en självklarhet, inte ens i Europa. Dels säkerställa att vi jurister drar nytta av tekniken så att ännu fler människor kan ha råd och tillgång till bra juridisk rådgivning.
Covid 19 har tvingat fram omställning hos många företag. Kan ni ge något exempel på hur ni har anpassat era tjänster i och med coronakrisen?
Magnus: Jag jobbar dels med kostnadseffektiva och digitala former att driva hållbarhetsarbetet framåt, t.ex e-learnings. Vi jobbar numera i projektform i samarbete med andra konsulter än tidigare. Undviker alla fasta kostnader och filtrerar kraftigt i utbudet av alla webinarier som erbjuds just nu.
Christina: Covid 19 har fått många fler att få upp ögonen för de möjligheter som det innebär att jobba per distans. Att man inte behöver resa långt för att kommunicera med varandra. Det går lika bra med videokonferenser. När krisen är över hoppas vi att man inte bara ska gå tillbaka till det som var tidigare utan dra nytta av de erfarenheter man fått.
Gagnar den omställning som nu sker i samhället i och med krisen, en hållbar utveckling?
Magnus: Ja, tyvärr är det nog så. Vi har ändå inte lyckats motivera en omställning på annat sätt tidigare. Initiativen tas alltså inte via finansiella överskott i en normal fungerande ekonomi, utan nöden är faktiskt uppfinningens moder. Vi befinner oss nu i en motsvarande krigsekonomi, men det är först då som det kan hända något bra. Den närmaste positiva förebilden är väl den industriella omställningen som hände i USA efter Pearl Harbor 1942.
Christina: Ja, förutsatt att vi medvetet verkar för att det ska bli så. Krisen har fått oss ur balans och det är då man är som mest mottaglig för att upptäcka det man annars inte hade upptäckt. Covid-19 är förstås hemskt men å andra sidan ges nu också ett gyllene tillfälle att tänkta om och tänka nytt. Kanske mycket av det vi gjort och värderat tidigare inte har framtiden för sig och kanske finns det annat som vi inte värderade tidigare som kan fungera mycket bättre i en värld där det troligen kommer att komma ännu fler kriser. Den som var livskraftig igår kanske inte är det i en mer osäker framtid.
Hur ser ett hållbart samhälle ut för er och när uppnår vi detta idealistiska samhälle, utifrån era företags perspektiv?
Magnus: Jag utgår från de naturvetenskapliga ramvillkoren för hållbarhet, och där finns lite olika lösningar främst beroende på geografiska skillnader och förutsättningar. Men vi ser att alla produktcykler bygger på naturens förmåga och begränsningar, dvs allt som skapas kan återvinnas eller komposteras utan att något förloras i något som kallas avfall. Den sociala tilliten och empatin mellan människor fungerar tillräckligt bra för att vi ska kunna genomföra alla nödvändiga förändringar.
Christina: Ett hållbart samhälle når vi när vi lämnar över ett bättre samhälle till nästa generation, utan någon miljöskuld eller andra skulder mellan generationerna. När vi använder tekniken för att underlätta och förbättra för människorna men samtidigt gör det på ett sätt så att fördelarna kommer alla och inte bara ett fåtal till del. När alla människor ges samma möjligheter att bidra med sin potential. Ett sådant samhälle måste vila på en demokratisk grund där vi alla har samma rättigheter och skyldigheter. Här vill jag med GreenCounsel möjliggöra för jurister att verka långsiktigt inom sitt yrke och bidra till att människor kan få stöd och råd kring juridiken när de behöver det på ett enkelt, hållbart och effektivt sätt.
Sist men inte minst, tycker ni att Sverige har ett hållbart klimat för entreprenörer?
Magnus: Nja, Sverige levererar många entreprenörer inom digitalisering, men det är mycket inom gaming och spelverksamhet som inte har med hållbarhet att göra. Talar vi om sann clean tech, så ser jag stora brister. Ska vi t.ex gynna en sund reparation av elektronik, kläder, jordbruksmaskiner osv så krävs det faktiskt en skatteväxling. Det behövs också en självrannsakan av den svenska självgodheten. Vi backar så fort det finns svenska särintressen som tjänar på att vi inte förändrar oss. Vi lägger t.ex ut förorenat avloppsslam på vår egen åkermark och kallar det för en cirkulär ekonomi, istället för att använda oss av egna innovativa företag som kan lösa problemet. Jag har tydliga exempel på det.
Christina: Sverige som land är något att vara stolt över. Vi har kommit långt men samtidigt är det viktigt att inte luta sig tillbaka när det finns mer att göra. Inom entreprenörsvärlden kämpar vi med att möjliggöra för fler kvinnor att nå sin potential. De får idag en försvinnande del av riskkapitalet och många kunder väljer bort de kvinnliga entreprenörerna inom områden som inte är typiskt kvinnliga domäner. Jag hyser dock gott hopp om att vi framöver kommer att börja kräva förändring även inom social hållbarhet, inte bara miljömässig hållbarhet, vad gäller entreprenörskap.
FOTNOT: En ekotoxikolog undersöker hur kemiska ämnen påverkar ekosystem och olika organismer i miljön.