PREMIÄR VD-DUELLEN, 1 MAJ, 2020

De hejdar ohälsa 

Möt de nytänkande entreprenörerna Susanna Linder, VD för Arendra AB – specialister på arbetshälsa, och Michel Tagliati, M.D (doctor of medicine) och VD för Proaktiv Hälsa AB, i ett livsviktigt samtal om vår tids största samhällsutmaning – ohälsa,  på jobbet såväl som i privatlivet.

Ni driver båda företag inom förebyggande hälsoarbete, berätta om era verksamheter och vilka tjänster ni erbjuder!

SUSANNA:

Arendras tjänster bygger på att vi ska våga agera långt innan sjukfrånvaro uppstår. Vi menar att tidiga och tydliga signaler på att något inte står rätt till är något vi ser och då ska vi agera snabbt! Därför har vi tre tjänster som enbart fokuserar på målgruppen medarbetare med tidiga signaler och tydliga signaler innan korttidsfrånvaron dykt upp i statistiken hos arbetsgivaren:

1.Klargörande samtal – till medarbetare där chef och medarbetare behöver klargöra vad det är som orsakar de signaler som uppfattats.

2.Livs- och Karriärplanering – när arbetsgivaren vill ge medarbetaren verktyg för att ta ansvar för sitt arbetsliv och liv. Vänder sig till medarbetare som behöver ett stöd, sortera sitt nu och framtid för att kunna bli långsiktigt hållbar och undvika sjukskrivning.

3.Praktiskt hälsofrämjande ledarskap - utbildning i praktiska verktyg för vad jag kan och ska agera på som chef/arbetsgivare. Både humana och ekonomiska perspektiv beaktas!

 

Arendra utgår alltid både ifrån vetenskaplig expertis och vår mångåriga erfarenhet inom området. Tjänsterna är supertydliga, konkreta och visar på direkta resultat.

MICHEL:

Vid 50 års ålder beslutade jag mig för att starta en politiskt oberoende privatmottagning för att förebygga ohälsa och hjälpa människor innan de blir sjuka. Idag lider varannan vuxen svensk och alltfler barn av övervikt. Det är en folksjukdom!

 

För fem år sedan insjuknade ett av mina fyra barn i typ 1 diabetes samtidigt som en nära vän och slutenvårdskollega fick sömnapné och typ 2 diabetes. Hen led dessutom av övervikt. Jag var själv märkt av nattarbete på sjukhus och stress på jobbet och vägde som mest 118 kg. Nu är jag nere på 90-93 kg sedan många år tillbaka.

 

Min far dog av svår psykisk ohälsa när jag var mycket ung och min mor dog av cancer vid 47 års ålder när jag var 17 år gammal. Jag har träffat ca 100 000 patienter de senaste tjugo åren efter fem år inom akutsjukvård samt femton år inom primärvård som konsultläkare.

Varför brinner ni för förebyggande hälsovård?

SUSANNA:

För att innan sjukskrivning uppstår, finns det krafter att agera kvar! Det är DÄR vi tillsammans kan göra riktig skillnad. Vi har sett alltför många människor i alltför många år, glida undan i overksamhet och ohälsa. De har ofta fått utstå oärlig kommunikation och missriktad välvilja under långa tider. Det är ovärdigt att inte påtala en signal vi alla ser, om den är uppenbar för omgivningen. Att agera tidigt för att klargöra orsaken till ohälsa besparar både mänskligt lidande och arbetsgivarens och medarbetarens framtida ekonomi (läs pension). Andra faktorer att beakta är att 71 % av svenskarna skulle vilja byta arbete, men bara 13 % söker aktivt. Vi verkar alltså inte komma loss av olika orsaker!

MICHEL:

I sjukvården är ca 70 procent av alla sjukdomstillstånd vi behandlar livsstilsrelaterade. Det betyder i praktiken att om du sover som du ska, motionerar regelbundet och äter en kost som inte gör dig sjuk samt avstår tobak, alkohol och droger - så blir du inte sjuk. Få människor kan dock svara ja på alla dessa reflektioner. Än färre förstår hur de ska göra och i vilken ordning. Varför går de där med sina överviktskilon och får högt blodtryck, utvecklar typ 2 diabetes och får sömnapné? Varför orkar de inte med privatliv, arbetsliv och familj och varför utvecklar de psykisk ohälsa? Svaret är att allt det här går att förebygga!

Livsstil och matvanor påverkar vår hälsa. Hur kan vi leva hållbart med balans mellan jobb och privatliv?

SUSANNA:

Nutidens människor har stora utmaningar med framför allt en stillasittande livsstil, övervikt och sämre kondition än våra förfäder. När vi vågar prata om livsstil och matvanor och hur de påverkar mig som individ, så ökar vårt egenansvar.

 

Vi vet ju att en ohälsosam livsstil påverkar vårt åldrande, vårt arbetsliv och vår risk för sjukdom. Och ingen vill väl att samhällskostnaderna för vård, det vill säga skatterna, ska öka av en sådan orsak när vi kan förhindra det? Att höja skatten på socker skulle nog kunna vara en effektfull åtgärd.

Våra grönområden har i och med pandemin fyllts av fler människor än vanligt i Sverige- vårt otroligt skogrika och vidsträckta land! Många grundskolor bedriver dessutom undervisning oftare utomhus än normalt, just nu. Hur kan vi permanenta detta i så stor utsträckning som möjligt? Är ganska övertygad om att våra barn kommer se på sina liv och sitt mående mer långsiktigt än vi gjort. Och hitta verktyg för att vara hållbara över tid, både i kropp och i den omgivande miljön. Kanske jobba 3-eller 4-dagarsvecka??

MICHEL:

Av 600 000 produkter i våra matbutiker har närmare 80 procent tillsatt socker i någon form. Livsmedelsindustrin har ca 60 olika namn på socker i sina innehållsförteckningar. Användningen av majsstärkelse, som är billigare än rörsocker, bidrar i mycket stor omfattning till att alltfler livsmedelsprodukter innehåller fruktos.

 

Den bästa medicinen är att leva sunt, undvika fruktos och äta max 20 gram socker per måltid. Ät få gånger om dagen och ät nyttigt, exempelvis broccoli, paprika, ruccola och tomater. Undvik kolhydrater i kosten sex dagar i veckan och gå och lägg dig kl 22. Sitt inte och jobba framför datorn sent och motionera 3-5 gånger i veckan. Men människor har väldigt olika förutsättningar. Vissa arbetar skift, andra snarkar. Många saknar både egentid och kunskap.

Hur har coronaviruset och sjukdomen covid 19 påverkat ert tjänsteutbud – har ni lagt till några tjänster eller gjort något annat?

SUSANNA:

Vi kör fler webinarier och digitala möten nu. Vi delar upp vår praktiska utbildning i mindre block, för att hålla koncentration och inlärning på en godtagbar nivå. Vi kör även walk-and-talks utomhus, en mycket underskattad samtalsform när det kommer till effektivitet och problemlösning.

MICHEL:

Efterfrågan på våra tjänster kommer att öka exponentiellt när pandemin lugnat ner sig. Många patienter har nu blivit medvetna om vikten av att sköta sin hälsa.  

 

Jag arbetar 50 procent på en covid-19 mottagning i Region Gävleborg och bidrar med mina kunskaper som uppstår när man träffar en selekterad patientgrupp, alla patienter med möjliga covid-19 symptom kommer till mig i primärvården. Riskpatienter med övervikt har ökad risk för komplikationer vid covid-19 som vid många andra tillstånd. Risk för trombos (blodproppar) och ökad risk för sekundära bakteriell infektioner som pneumoni (lunginflammation) och cirka 3-5 procent kräver sjukhusvård med respirator.

Sjukskrivningar och ohälsa var ett stort samhällsproblem redan innan covid 19. Enligt en rapport gjord av Skandia (2019) kostar sjukskrivningarna samhället 64 miljarder kronor. Varannan sjukskrivning beror på psykisk ohälsa. Hur ska vi tackla detta?

SUSANNA:

Tidigare och ärligare samtal med varandra om vad som förväntas på en arbetsplats och i en arbetsroll. Sluta ducka för obekväma situationer. Mer civilkurage behövs på svenska arbetsplatser. Det är inte snällt att vara feg som arbetsgivare. Det blir till en missriktad välvilja.

 

Ska vi kunna hjälpa, behöver vi adressera varandra respektfullt, omsorgsfullt och rättframt. Vi har en sorglig historia i sjukförsäkrings-Sverige av att vänta ut jobbiga situationer, för vi kanske har trott att de - likt strutsen som stoppar huvet i sanden - ska försvinna. Men när vi vågar titta upp har absolut ingenting förändrats! Det har snarare blivit värre av all väntan.

 

Det här är ett extremt oansvarigt och ett icke vuxet förhållningssätt som driver fler sjukskrivna, fler yrkesliv åt fanders och ett större lass för skattebetalarna, som i sin tur kanske avskärmar sig från samtalet ännu mer. Ohållbart var ordet.

MICHEL:

Sjuknärvaro är lika problematiskt som sjukfrånvaro, inte minst i covid 19-tider. Med ett högt skattetryck gör det ingen större skillnad för en lågavlönad att stanna hemma medan en högavlönad jobbar även om hen är sjuk.

 

Kompetensnivån i allmänpsykiatri är i relation till behovet rent bedrövligt usel i svensk primärvård och risken är stor att du sätts på antidepressiva vid första besöket. Om du istället träffar en professionell kliniker kan du få kompetent behandling med uppföljning redan efter en vecka.

 

Rätt intervention till rätt patient vid rätt tidpunkt behöver få ta sin tid! Idag skriver vi ut antidepressiva läkemedel till över en miljon svenskar. Depressioner är recidivsjukdomar, de återkommer 3-4 gånger i livet i genomsnitt, och får långtgående konsekvenser för individ, familj, arbetsgivare och samhälle. Behandlingen är komplex men belöningen är oslagbar när patienterna svarar och blir friska!

Vad utmärker en arbetsplats med långsiktigt hållbar arbetshälsa?

SUSANNA:

Vi kan ha en hel del att lära av andra kulturer i Sverige. Vi tycker ofta vi är världsbäst på allt i vårt land, men om vi är lite mer ödmjukt nyfikna och vågar ompröva vår vanemässiga ”snällhetskultur” på arbetsplatsen, så ser vi att stora prestationer, lyckosamma samarbeten och långsiktigt god arbetshälsa uppnås genom okonstlade budskap och utmaningar i arbetsuppgifter och laguppställning. Det är omtänksamhet på riktigt. Att vi mer direkt vågar vara tydliga och bekräfta och berömma rätt beteende eller viktiga kompetenser - det är viktiga friskfaktorer vi ibland glömmer bort. Precis som att lära oss att ta emot feedback, justera om eller njuta av den 😊.

MICHEL:

Människan har i sin natur behov av att vara respekterad för den som den är, känna tillhörighet i en grupp och ha en känsla av riktning i vardagen. En bra grundförutsättning på en arbetsplats.

 

Ju högre utbildning en person har, desto större är behovet av autonomi. Frihet under ansvar tillämpas i för liten utsträckning. I den svenska kulturen är den kollektiva kraften starkare än den individuella vilket drar ner resultat och hämmar utveckling på individnivå. Inför träning och hälsosam kost på arbetet. Prova kortare arbetsdagar med sex timmar istället för åtta och mät resultat. Företag med låg personalomsättning och där team opererar helt autonomt är den högsta nivån av en fungerande arbetsplats. Om chef och personal inte stannar mer än två år och det är fem - tio % sjukskrivningar varje dag så lurar konkursen runt hörnet.

Hur bör man som chef agera om man känner oro för sin medarbetares hälsa?

SUSANNA:

Om ohälsan påverkar arbetsförmågan/prestationen, skall arbetsgivaren/chefen ta ansvar och agera så snart som möjligt om inte medarbetaren själv hunnit göra det. Involveringen av chefen visar att medarbetarens närvaro och prestation är viktig. Chefen bokar in ett kortare samtal direkt med sin medarbetare. Ju längre man väntar med det här, desto mer dramatiskt blir det.

 

Om detta samtal inte leder någonvart så kan man ha med HR nästa gång- om en sådan roll finns. Om det ändå inte leder framåt ska man så snart som möjligt begära hjälp av experter på området, där arbetsgivaren skall fortsätta vara med i dialogen. Absolut inte ”bara” beställa en stödåtgärd av en psykolog eller liknande, åt sin medarbetare, att själv lösa sin knut - utan intresse för uppföljning.

 

Arbetsgivaren behöver vara involverad för att påminna om att insatsen handlar om att få tillbaka en rimlig arbetsprestation igen och förhoppningsvis en gladare medarbetare. Viktigt att påpeka att om jag som chef gång på gång ”hamnar” i personalärenden som jag har svårigheter att navigera i, och kanske stönar högt för att det är så jobbigt - så kanske jag inte skall ha personalansvar alls. Chefsrollen är tuff, men också berikande när man ser att praktisk träning på svårigheter också ger fina resultat och starka team.

MICHEL:

Beror oron på medarbetaren eller chefen? Jag brukar undersöka känslan innan jag letar efter utlösande faktorer.

Om en anställd inte blir bekräftad, upplever sig vara accepterad eller känner mening i sitt arbete så leder det förr eller senare till psykisk ohälsa. En arbetsgivare kan avdramatisera genom att proaktivt arrangera lunchföreläsningar om psykisk ohälsa.

Inom Sveriges kommuner och Regioner (SKR) är den dagliga sjukfrånvaron 5-7 procent och det kostar 15-20 miljarder om året direkt och indirekt. Det borde man beakta när man kritiserar bemanningsbranschen i sjukvården som omsätter totalt ca 5 miljarder per år och producerar 2-3 ggr mer sjukvård per konsult jämfört med en heltidsanställd. SKR har lönekostnader årligen på närmare 128 miljarder och bemanningen är endast 2-4 procent av dessa men vi som arbetar som konsulter ute på landsbygden, ligger ute borta från våra familjer och vänner och tar dubbelt så många patienter per dag och är inte sjukskrivna.

 

Vi får ett oförtjänt dåligt rykte för att SKR har ett mediadrev mot inhyrd personal i egenintresse att - på felaktiga grunder - hålla ner lönekostnaderna. Vårdpersonal är underbetald, förhoppningsvis blir det en annan syn från både skattebetalare och politiker såväl som journalistkåren efter den här epidemin.

Hur ser ni på så kallade alternativa hälsometoder och alternativ medicin, till exempel yoga, akupunktur, meditation och läkemedel med örter?

SUSANNA:

Yoga och meditation hjälper många människor. Jag tänker att om en aktivitet funnits i flera tusen år så är det förmodligen för att den ger människans välmående fördelar. Det allra största globala hälsoproblemet nu och på längre sikt är nog övervikt och stillasittande, alltså ett för stort intag av föda i kombination av allt mindre fysisk rörelse. Inte minst har nog det faktumet blivit verkligt nu i samband med Coronakrisen. Vi behöver våga prata om att övervikt inte är hållbart för varken individ eller samhälle.

MICHEL:

Så länge det inte skadar så finns ingen anledning att vara kritiskt som konventionell läkare, bättre att försöka förstå vad det gör för patient, vilka behov som tillgodoses och lära sig av det. Massage och akupunktur ger enorma hälsovinster för miljoner människor, mindfullness eller meditation skulle alla behöva mer av i vår tid med mobiltelefoner och datorer som plingar och vill ha vår uppmärksamhet hela tiden.

Slutligen, om ni får sia lite, hur hälsosamma är vi i framtiden?

SUSANNA:

Om vi är smarta så återgår vi till ett för människan mer naturligt rörelsemönster. Om vi kan kombinera digitaliseringens fantastiska möjligheter, viktiga hälsodata och förståelsen att en människokropp behöver utmanas för att både känna glädje och vara psykiskt och fysiskt stark- så kanske vi kan bli riktiga topp-presterare!

 

Tyvärr tror jag dock att framtiden riskerar innehålla ett A- och ett B-lag. De som har förstått vikten av och anammat en hälsosam, hållbar livsstil, och de som inte kan stå emot frestelser och negativa konsumtionsbeteenden som riskerar att bidra till sjukdom och alldeles för tidig död.

MICHEL:

Du blir vad du äter. Livsmedelsindustrin drar in miljardvinster på att sälja mat till skattebetalarna som gör att de blir sjuka. Hälsosam mat kostar dubbelt så mycket, både i tid och pengar, jämfört med billig micromat. Svenskar äter mest lösgodis i hela världen och uppskattningsvis 100 miljoner amerikaner har prediabetes, förstadium till typ 2 diabetes. Felaktig kosthållning orsakar sjukdom, kräver vård och kostar pengar. Det går åt 15 - 20 000 liter vatten att producera 1 kg nötkött, vi håller på att förstöra planeten, och djurhållningen är ett globalt miljöproblem!

Hälsa kommer att bli en klassfråga globalt där de som kan äter det man ska och de som inte har råd äter det som de har råd med och får skörda frukten av det.

 

Kontakta Susanna Linder på LinkedIn här.

Kontakta Michel Tagliati på LinkedIn här.

Besök Arendra på www.arendra.se

Om VD-DUELLEN: Det är ingen tävling utan en intervjuserie där två VD:ar utifrån sin expertis och sitt affärsområde belyser en högaktuell samhällsfråga. När två röster möts vidgas perspektiven.

Källa: Samhällsförlusten av sjukskrivningar: 62 miljarder kronor, Skandia, 2019

 

 

TEXT: ANNIKA WÅLINDER, SUSANNA LINDER & MICHEL TAGLIATI

REDIGERING: ANNIKA WÅLINDER, FAIR COMMUNICATIONS