Sök
  • Annika Wålinder

Nyhetsrapporteringen kring coronaviruset är ansvarslös och överdriven

Uppdaterat: 5 mars 2020

Det råder en global och nationell mediepanik avseende sjukdomen covid-19, även kallad coronavirus.


På landets största nyhetssiter förs en närmast aggressiv medial spegling.


Det är nu extremt viktigt att vara medveten om hur nyhetsrapporteringen påverkar oss och vår uppfattning i frågan.


Medierna har förvisso ett demokratiskt uppdrag att informera allmänheten. Det har dock gjorts mycket forskning på hur epidemier och kriser framställs i svensk och internationell nyhetspress. Coronaviruset har samma dramaturgi som när strålkastaren riktades mot ebola, svininfluensan, SARS-smittan och salmonellabakterien.


Och vem minns inte den galna kosjukan?


Studier visar enhälligt hur media skapat panik kring sjukdomar och överdrivit både krisens omfattning såväl som riskerna. Arbetet kan vara högst strategiskt för att upprätthålla maktstrukturer med ekonomiska incitament (Dia, Emilia, 2015).


Bilder med munskydd och en vokabulär som närmast beskriver ett krigstillstånd bidrog även till att förmedla en panikkänsla vid SARS-smittan (Stijn Joye, 2010). Emotionella historier och överdrivna hot uppviglade stämningen kring svininfluensan (Vasteman, Peter LM, 2013)


Redan i början på 1990-talet visade Rodger Fowler hur ett alarmerande språk, fakta, statistik och spekulationer skapade mediepanik kring salmonella och matförgiftning.

Mediepaniken präglas av ett ”vi-och-dom”-perspektiv men språket intensifieras ju närmare sjukdomen kommer ”oss” geografiskt. Pajkastningen mellan organisationer, politiker, experter och aktörer är ett lika vanligt förekommande inslag i mediernas krisförmedling.


Samtidigt som världen ställer om till en hållbar utveckling där partners samverkar över branschgränser i enlighet med Agenda 2030 så ägnar sig nyhetsmedia åt en alltmer ohållbar påverkan på sin publik och omvärld. Med överdrifter, desinformation och ryktesspridning frångår journalistiken sitt demokratiska uppdrag vilket är långt mer alarmerande än coronaviruset.


För företag och organisationer som vill veta hur man rustar sig för en mediepanik, läs gårdagens blogginlägg här.


Forskning om mediepanik och krisrapportering kring sjukdomar:

Dia, Emilia (2015) ”Ebola har nu nått Europa” – en kritisk diskursanalys av nyhetsrapporteringen om ebola i svenska medier, Stockholms universitet


Chouliaraki, Lilie (2006) The spectatorship of suffering, London


Cottle, Simon (2009) Global Crisis Reporting: Journalism in the Global Age


Fowler, Rodger (1991) Language in the news, London


Joye, Stijn (2010) News discourses on distant suffering: a Critical Discourse Analysis of the 2003 SARS Outbreak


Vasterman, Peter LM (2013) Pandemic alarm in the Dutch media: Media coverage of the 2009 influenza A (H1N1) pandemic and the role of the expert sources




36 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla